RENAL DYSPLASI - RD
Renal dysplasi definieras som en onormal utveckling av njurvävnaden. Sjukdomen är dödlig och de flesta hundar insjuknar och avlider mellan 4 månader och 2 års ålder.
I enstaka fall kan hunden leva längre men då kan den t.ex. ha en fungerande njure. Hos en frisk valp är njurarna färdigutvecklade vid ca 8 veckors ålder. Hos en valp med renal dysplasi förblir njurarna underutvecklade,vilket orsakar inflammation och bildandet av stel fibrös vävnad. Detta leder så småningom till njursvikt.
De kliniska symtomen uppkommer när mer än 75 % av njurvävnaden är skadad och liknar symtomen hos andra njursjukdomar som t.ex. ökad törst och urinering, aptitlöshet, och avmagring. Vid ultraljudsundersökning på en sjuk hund ses ofta att njurarna är små och ojämna. I blodet är koncentrationen av urea och kreatinin förhöjda på grund av att njuren inte renar avfallsprodukter som den ska.
Eftersom de kliniska symtomen för renal dysplasi inte går att särskilja från andra njurproblem innebär det att diagnosen bara kan fastställas genom analys av ett vävnadsprov från njuren.
Det kan finnas olika orsaker till renal dysplasi, men i de fall sjukdomen drabbar många hundar inom en ras och hundar som är släkt med varandra, kan man dra slutsatsen att det sannolikt är en genetisk förändring som ligger bakom. Arvsgången har inte kunnat fastställas men eftersom sjukdomen är allvarlig kan följande rekommendation tillämpas i avelsarbetet: Den affekterade individen är självfallet inte aktuell för avel. Båda föräldradjuren till den affekterade individen nedärver sannolikt en ökad risk för att utveckla njursjukdomen och ska därför fortsättningsvis inte heller användas i avel.
